Så kom monstret för att få cykla tempo och limma däck. Han hade med sig Veloflex Arenberg, lite småprylar och en ny Tempohjälm. Vi limmade på däcken och sedan drog vi ut på en 8-milsrunda. Vi började lite lugnt – fotade lite och njöt av den vackra kvällssolen. När vi kom fram till gamla E4an och min tempo-sträcka så började slaktpasset. Jaaaa – så – är det – vi slaktade varandra rejält. Tränade precis som man inte skall träna och tyckte båda – att det har var ju ett bra pass. Bra träning – bra fart och kroppen får lära sig att den skall fortsätta jobba trots att energi och muskler inte längre finns tillgängliga – KANONBRA!!!! (hmmmmmm?????)
Vi började med att köra min träningstempo-sträcka på 9,2 km. Kalle levererade direkt och vi hade 44,5 km/h i snitt. Det är bra fart alla dar. Sedan cyklade vi lite lugnare fram till Läby och därifrån blev det en ny 10-minuters intervall. Efter denna intervall så lite lugnare cykling norrut på gamla E4an fortfarande. När vi sedan svängde av innan Månkarbo så blev det åter en hård intervall på 8 km ända fram till Husby. Jätterolig väg att cykla – slingrar sig fram och man har en härlig fartkänsla hela sträckan. Efter denna tredje intevall så var vi båda rejält krokiga och soppatorsken var stor. Mina ben hade dessutom länge protesterat med att ropa ut mjölksyravarningar…. Men vi struntade i att lyssna på våra protesterande kroppar och fortsatte med hyfsad fart hemåt mot Storvreta. Jag var ändå nöjd, för Monstret hade tagit i så mycket på intervallerna att jag fick på slutet känna mig starkare än det starka Monstret från Stockholm.
Direkt när vi kom hem så blev det blåbärsyoghurt – Copp Extra Musli med jordgubbar. Sällan har denna min egna nationalrätt varit så uppskattad. Efter att ha ätit några talrikar så var det dags att limma klart däcken. Veloflex Arenberg 25mm bak och ett Veloflex carbon 23 mm fram. En perfekt kombination för att få snabbrullade däck med bra egenskaper och framförallt ha däck som är väldigt punkteringssäkra.